ztizze

Heavy Metal på Er, hårdpoppare!!

Jag har av herr Redaktör’n förlänats den stora ynnesten att få agera gästkåsör
här på denna blogg.Av artighetsskäl föreligger givetvis en smärre presentation
av det egna jaget:

Jag är BelseBubby.

Med denna formalitet överstökad så dyker vi rakt på pudelns kärna.
Herr Redaktör’n förlänte mig som första uppgift här på bloggen att slöjda ihop
mina reflektioner kring en av vår tids stora men ack, så glömda gitarrhjältar:

Glenn Tipton

Jag minns med en nostalgisk tår i ögonvrån tillbaka till den sommaren då jag som
en yster 11-åring för första gången konfronterades med det mäktiga Judas Priest.
En släkting, givetvis inbiten äldre hårdrockare, sa till mig att ”nu ska du få
höra riktigt stygg metal, pojkjävel!”. Så drog han igång den nyutkomna
Screaming for Vengeance på grammofonen och redan vid tonerna av The Hellion var
jag såld! Intrycket förstärktes när man fick studera konvolutet.
Farbröderna på bilderna såg ju ut precis som de lät. Hårda och tuffa med läder
och nitar samt andra coolhetsförhöjande attiraljer. Uppvuxen som jag är med Kiss
har jag en fäbless för det visuella, och här fick stimulanssensorerna i min 11-åriga
hjärna i sanning arbeta för högtryck.

Hjärnan bakom mycket av Judas Priests musik heter Glenn Tipton.
Nu är det ju så att de alltid skriver Tipton/Halford/Downing som upphovsmän till sina
låtar, men närmare efterforskningar låter förstå att Tipton är spindeln i metalnätet.
Förutom att vara en låtskrivare av högsta metallskimrande rang så är även herr Tipton
en utomordentlig gitarrist, både komp och solodito.

Nu slumpade det sig så att den gode Glenn inte började lira gura förrän vid den
respektingivande åldern av 21 år! Han hade emellertid skolats till pianist av sin mor
från späd ålder och var därmed införstådd i musikens vidare mysterier. Efter att ha
turnerat lite sporadiskt med bandet med det fantastisk fåniga namnet The Flying Hat Band,
blev han fullvärdig medlem i Judas Priest 1974 efter att deras förre gitarrist hängt sig
i sitt badrum(!?!?!). Resten är metallhistoria. Även nu i denna dag kan man på scener
världen över se herr Tipton skrida till verket iförd läderkläder i hans signaturfärger
svart och rött.

Helt bortglömd av den breda allmänheten samt kritiker är dock icke denne ekvilibrist.
I Hit Paraders omröstning om de 100 bästa metallgitarristerna hamnade Tipton på 19:e plats.
Icke minst hamnade han på plats numero 27 när Gigwise rankade världens bästa gitarrister…
någonsin!! Respekt!!


Rock Hard, Ride Free!!! // BelseBubby

Sitter och spisar Krokus på hög volym och min
kollega undrar vad jag lyssnar på, Gissa säger jag.
Han gissar hej vilt på grupper som jag aldrig hört
och på andra band men aldrig på Krokus.Brukar mest
bara var jag som lyssnar aktiv på Krokus bland mina
kamrater.Köpte albumet Heart Attack som kom 1988 och
tyckte att det var rätt bra och efter varje lyssning
så växte de ännu mer.Lättlyssnat och sköna riff så
kanske man kan sammanfatta det.Jag har egentligen inte
mycket med Krokus i övrigt men jag ska köpa på mig mer
när jag ramlar över något.Läste förresten att det var
just Heart Attack albumet som fick Krokusfansen att svika

"Heart Attack den här skivan var ett försök att få Krokus
tillbaka till ursprunget. Men den nya musiktrenden som
numera fanns gav inget utrymme och plattan sålde inte så
bra som man hoppats. Fannsen svek. Krokus lades på is!"

Eftersom det var bara jag som lyssnade på Krokus på den
tiden också så gick isläggningen ganska obemärkt förbi,
och det är först nu på gamla dagar när man har dammat av sina
gamla skivgömmor som man funderar och uppdaterar sig.

synd att man missade Krokus på Sweden Rock 2006.
Förresten så missade jag hela Sweden Rock och inte bara
Krokus.

Horns up !

Sweden rock vs Kiss

Ja då står det klart att Kiss konsert i sommar krockar
med Sweden Rock. Man skulle ju helst vilja vara på
båda men det går ju inte så bra.Har man sett Kiss så
får man ju mer för slanten om man går på Sweden Rock, ja
om man inte är Kissfan av rang för då ter ju sig valet
ganska enkelt.Jag har aldrig sett Kiss men skulle gärna
göra det för jag har bara hört bra om deras tidigare
konserter.Deras senaste platta Sonic Boom låter ju som
men förväntar sig att Kiss ska göra och jag som tyckte
att Psycho circus albumet var bra fast så många sågade
det är mer än nöjd.

Låtarna Yes i know (nobodys perfect) och All for the glory
var riktigt bra tycker jag.
Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska på konserten
eller bege mig till Sweden Rock fast de spelar ju även i
Malmö så om plånkan tillåter så kan man ju kanske klämma in
båda.Det är i alla fall lika bra att man börjar planera redan
nu, för vis av erfarenhet så vet jag att beslutsångesten blir
bara värre ju längre tiden går.Medans jag vankar omkring i
ångestens stora korridorer så ska jag spisa lite hederlig
Iron Maiden och minnas Somewhere on tour-konserten på
Stockholm stadion förra sommaren. Sjukt bra konsert kanske
den bästa jag sett men så är jag Maidenfan ut i fingerspetsarna
också, har t.o.m tatuerat in gamle Eddie på överarmen.

Jag är vän av gammal klassisk metal som Judas Priest,
Iron Maiden, W.A.S.P, kort och gott det som gällde på 80-talet.

Horns up :)